Under Covid-19-pandemin har forskningens betydelse för samhället tydliggjorts i realtid. Kunskap om såväl viruset som sjukdomen har lett till förbättrad diagnostik, behandling av sjukdom och förebyggande åtgärder i form av rekommendationer, smittdämpande åtgärder och vaccin. Idag presenterar SciLifeLab rapporten Stark grundforskning rustar Sverige för Covid-19 och framtida pandemier, som lyfter lärdomar från forskning under pandemin och visar på behovet av stark grundforskning för att möta globala utmaningar.
En förutsättning för att bekämpa en pandemi är samverkan och en bred, nationell kraftsamling. Genom riktade anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) har SciLifeLab sedan pandemins start kunnat stödja akademisk forskning koordinerad i ett nationellt Covid-19-forskningsprogram. Rapporten Stark grundforskning rustar Sverige för Covid-19 och framtida pandemier sammanfattar insatserna.
”Snabbhet och samarbete har varit två avgörande framgångsfaktorer. Ett tidigt beslut i stiftelsens styrelse tillsammans med en effektiv hantering av utlysning och utvärdering vid SciLifeLab gjorde att forskarna i redan i början av pandemin kunde samla prover i biobanker. Den kraftsamling som sedan gjordes, där forskare släppte pågående projekt för att koncentrera sig helt på Covid och samarbetade över alla gränser, var unik och väldigt framgångsrik”, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Genom SciLifeLab’s forskarnätverk och nationella infrastruktur och en effektiv projektutvärdering kunde forskare redan i mars 2020 – bara elva dagar efter att WHO förklarat Covid-19 som en pandemi – inleda storskalig provinsamling, vilket som var instrumentellt för den forskning som gjorts sedan dess. Totalt består SciLifeLabs Covid-19-program av 101 olika forskningsprojekt som finansierats med anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
”Det här visar hur viktigt det är att kontinuerligt satsa på forskning, och att ha en stark nationell forskningsinfrastruktur som kopplar ihop dem och tillgängliggör de tekniker och metoder som behövs. Covid-19-forskningen som möjliggjorts genom anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har bidragit till att höja Sveriges beredskap för framtida pandemier. Det är genom forskning vi får kunskap och metoder att bygga vidare på för att lösa samhällsutmaningar”, säger Olli Kallioniemi, Director, SciLifeLab.
Tack vare satsningen från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, SciLifeLab’s infrastruktur, och ett forskarnätverk med både bredd och djup har SciLifeLab bidragit till att stärka grundforskning, klinisk forskning och teknikutveckling med koppling till Covid-19. Arbetet har skett i nära samverkan med universitet, sjukhus, myndigheter, och industrin. Detta var basen för regeringsuppdraget att utöka Sveriges laboratorieberedskap vid framtida pandemier som SciLifeLab fick 2020. En sammanfattning finns i rapporten SciLifeLab Covid-19 efforts – reflections from 2020 and lessons for the future.
”De sammantagna effekterna av Covid-19-pandemin kommer vi se långt senare. Det vi kan och bör göra idag är att dra lärdomar från pandemin för att öka vår beredskap vid nästa samhällskris. Genom satsningen på Covid-19 kunde forskning på molekylär-, cell-, patient- och populationsnivå snabbare än någonsin tidigare integreras i klinisk diagnosticering och behandling, och har bidragit till att utforma nationella folkhälsorekommendationer”, säger Mia Phillipson, Co-Director SciLifeLab.
Om SciLifeLab
SciLifeLab, Science for Life Laboratory, är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper i Sverige, som utvecklar och underhåller unik forskningsinfrastruktur, tjänster och dataresurser för livsvetenskaplig forskning. SciLifeLab koordinerar forskarmiljöer inom hälso- och miljövetenskap, rekrytering och utbildning av unga forskare och främjar samarbeten med industri, sjukvård, statliga organisationer och internationella partners. SciLifeLabs främsta mål är att möjliggöra banbrytande, mångvetenskaplig forskning och främja att forskningen tillämpas till nytta för samhället.
SciLifeLab drivs gemensamt av sina fyra grundande universitet: KTH, Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Cirka 200 forskargrupper, 1 500 forskare och 40 nationella infrastruktursfaciliteter är kopplade till SciLifeLab. De två huvudnoderna är placerade i Stockholm och Uppsala, men SciLifeLab har nationella faciliteter vid alla större svenska lärosäten.